Det är få av mina vänner som vet att jag hade korta gästspel i radiovärlden en gång i tiden. Bägge gångerna var det i det som på den tiden hette Radio Ryd och som sedermera blev till Studentradion som sedan blev… ja, jag vet faktiskt inte om den lever kvar ännu, och är för lat för att googla
I vilket fall så medverkade jag sporadiskt i ett humorprogram som hette Noia. Flera av mina vänner var med i den så de drog mig in i radioträsket. Noia var ett… annorlunda program. Jag kommer ihåg sena kvällar med spåning, improvisation och enorma mängder skratt. Det var ett stående uppdrag att få vår radiotekniker, Martin, att vika sig av skratt
Här följer två av de bravader som jag lyckats spara undan. Den första är en improvisation mellan mig och Mattias Winther om barnet Pinoccio, som man kan köpa på IKEA.
Den andra dusten jag hade med Radio Ryd var tillsammans med Peter Modin. Vi gjorde ett filmrecesionsinslag i ett annat program, som jag inte kommer ihåg vad det hette. Jag slog en deal med den f.d. filmbutiken Overlook, som numera blivit Hemmakväll och finns vid sidan av Baggen-parkeringen i stan, och fick låna filmer gratis och recensera i ethern. Tyvärr har jag inga ljudklipp kvar från den, så jag kan inte återge de otroligt vackra recensioner vi skapade! Jag och Peter lade ner mycket tid i att fixa till ljud, jingel och inklippt ljud från filmerna i våra recensioner. Det jag minns starkast var när vi gjorde en recension av en film där de talade mandarin, och klippte in det i recensionen, för att påvisa hur bra filmen var. Få fattade nog storheten i detta komiska inslag
Rubriken kommer från att i Berlin skiter hundarna på trottoaren.
Igår åt vi på en glassrestaurang tvärs över gatan från Magnus lägenhet. Ett lite halvsunkigt ställe som dock har fördelen att de kombinerar glass och alkohol! Briljant! Nu blev det dock ingen Blue Wave gjort på citronglass och blå curacao, utan vaniljglass som pressats så det såg ut som spagetti och med jordgubssås till (som såg lite ut som tomatsås). Gott var det!
Vi vandrade runt lite i elektronikaffärerna vid Alexanderplatsen också. iPaden släpptes ju här nyligen så jag ville hitta en och känna på den så jag kunde skicka MMS till Mattias och Modin för att skryta lite Visade sig att iPaden är slutsåld i hela Tyskland, och i första affären vi var i så hade de även sålt alla demoexemplar. Men på MediaMarkt så hade de tre ex, som ockuperades av tre ungdomar som trots ivrigt hovrande från mig och Magnus vägrade släppa taget om dem. Tills Magnus vänligt frågade en av dem ifall de tänkt använda den länge till. Då fick vi lägga våra vantar på en. Den var mycket elegant och sleek! Nu vill jag också ha en…
Nu har jag också lyckats få över bilderna från min mobil till datorn, så här kommer de!
Igår åt jag något jag aldrig ätit förut. Friterad sushi. Magnus hade testat det och rekommenderade att vi skulle testa det igen. Jag kan föreställa mig en tankebana som gått ungefär såhär:
Friterat är ju gott och sushi är ju gott, så friterad sushi borde också vara gott!
Förvånansvärt nog så var det gott! Det smakar inte som vanlig sushi, men den vi åt var rätt salt och mycket njutbar. Lite som tempura, men istället för räkor eller grönsaker så var det en rulle maki som blivit utsatt för smet och frityrolja. Rekommenderas!
Tunnelbanetågen är rätt häftiga i Berlin. De hänger ihop i en enda lång kedja så man kan se från ena änden till den andra. Det är rätt bisarrt att se tåget svänga från sida till sida såpass att man inte kan se längre bort än änden av den egna vagnen. Ungefär som en orm som slingrar sig fram. Hoppades jag skulle få med lite bilder från mobilen, men får inte bluetooth att lira riktigt med den bärbara.
Lite mer galla behöver spys också! Det finns “INGENSTANS” man kan använda kort här! Förutom uttagsautomaterna. Otroligt störande!
Dessutom röker tyskar mycket, och överallt! Man får inte röka på stationer och dylikt, men det är många som struntar i det. Urk, att tvingas stå i ett rökmoln i en rulltrappa är inget kul.
Idag blir det lite sightseeing och kanske ett besök uppe i TV-tornet, och på kvällen blir det öl med några av Magnus studievänner Livet är rätt gött trots kortanvändningsplatsbristen och röken!
I morse ringde klockan 03.30… Urk! Flygbussen till Skavsta avgick 04.00. Det tog ca 6 timmar från det jag gick upp tills jag var hemma hos Magnus i Berlin
Det är trevligt här i Berlin. Vädret är fint och det är ungefär lika varmt som hemma i Linköping (skulle gissa på runt 19-20 grader). Magnus verkar ha det braa. Just nu är han på universitetet och försöker överleva en mardrömsföreläsare som talar med en enträgen och monoton stämma genom hela föreläsningen.
Själv tar jag det lungt på hans studentrum. Eller studentcell skulle jag nog säga. Litet, men trevligt ändå! Skadar ju inte att Berlin syns genom fönstret!
Nu ska jag dock inte bli för mysig och hemtrevlig. Det är dags att spy lite galla, och det är trafikanter i Berlin som får ta på sig skydd mot soppslev, handväska och kavel!
Dessa dårar! Speciellt cyklister! De cyklar utan att se sig för, ofta mitt på gatan! Och “alla” dubbelparkerar! Det är sällan man får ha en tvåfilig väg just tvåfilig, för i den yttersta filen, precis innan parkeringarna, står bilar parkerade!
Och ALLA (denna gång menar jag alla) som ska köra ut på en väg, eller fotgängare som ska korsa en gata, kör eller går som de aldrig tänkt stanna! Sedan tvärstannar de PRECIS innan de kommer ut på gatan, så jag sätter ju hjärtat i halsgropen HELA jämrans TIDEN!
Fast en fördel har de här, som inte finns i Linköping, man släpper in andra i sin fil ifall de vill byta. I Linköping tvärvägrar ofta folk en att byta fil, om man på något skumt sätt lyckats ställa sig i fel fil!
Så, nu har jag fått avreagera mig lite! Nu får jag nog bara se ifall jag lyckas posta detta också eftersom nätet i Magnus studenthus har blivit kaijko sedan igår… (det gick att posta, men tog typ 15 minuter!)
Alltså, när man inte behöver en sladd så ligger den och skräpar på skrivbordet. Men när man sen behöver den, så har man givetvis precis städat bort den!
Jag skulle klippt in en fin bild av hur jag hängt upp mitt avgasrör med ståltråd! Men icke sa nicke, för sladden jag behöver för att föra över bilden från mobilen är pust väck. Kan ju i och för sig försöka konfigurera upp Bluetooth-adaptern, men ork int leta reda på den. Upphängningen av katalysatorn har slitit sig, så jag fick trä lite ståltråd runt den och upphängninganordningen. Ser “jättesnyggt” ut
Imorgon bär det iväg till Berlin där Magnus är och studerar fram till mitten av juli! Yay! Ska vara i Berlin torsdag-söndag. Åter hemma igen runt 14-tiden på söndagen. Sen ska jag se ifall jag kan springa runt 1 mil med Anders eventuellt.
Sen jag träffat Magnus har jag blivit introducerad till ett beteende som jag bara känt till via hörsägen, litteratur och film. Att snooza.
När klockan ringer på morgonen så studsar jag i princip upp ur sängen. Ligger inte och drar mig. Det gör dock inte Magnus. Han ställer gärna klockan på 30 minuter innan han ska upp, och så snoozar han fram tills det är dags att gå upp. Det blir ju lite problem för mig, eftersom jag vaknar vid första ringningen och sen somnar jag inte om.
Däremot har jag upptäckt att den där tiden man får extra kan användas till att gosa istället! Det är inte alltid Magnus somnar om, så istället för att sova de där extra 30 minuterna så kan man ligga och gosa med varandra tills det är dags att gå upp. Mycket angenämt sätt att starta dagen på.
Så om ni inte redan har testat det så kan jag rekommendera att köra ett prov med snosgos någon dag. Vem vet? Maybe you’ll be hooked for life?
Jag vet att jag ligger lite efter med min blogg, men jag ska försöka skärpa mig… igen
Idag var jag på Net-on-Net och handlade tillsammans med David och kassörskan skulle slå mitt namn i systemet för att se ifall jag handlat där förut (för garantiuppgifter). Fast hon fick bara upp en Mika Perälä i Ludvika.
Jag visste redan innan att det finns en till Mika Perälä i vårt avlånga land, medans det kryllar av oss i Finland!
Men när jag kom hem och loggade in på Facebook så hade jag fått ett mail idag från en tjej som undrade om jag var samma Mika Perälä som hon pluggad i finskspråkig skolan med i Ludvika!
How bizarre isn’t that?!
Fick dessutom kontakt med en gammal klasskompis från gymnasiet på Facebook också. Måste varit 17 år sen vi senast samtalades.Visar sig att vi är lika stora TV-seriernördar bägge två. Så nu har jag några TV-serier jag måste kolla upp!
Blä! Den här hösten har inte varit så vidare för mig hälsomässigt. Förkylningar, feber, allmänt energilös, överstressad och så magstrul efter influensavaccin.
Upptäckte i slutet av sommaren att jag höll på att gå in i väggen igen, så jag drog in alla bromsar jag hade, kastade av mig alla ansvarsposter och började ta det lungt. Verkar som jag inte drog i bromsen i tid nog för att kroppens försvar inte skulle sacka ihop nästan helt. Men jag drog i den i mycket god tid innan jag drog in i väggen i alla fall!
Som följd så avgick jag som ordförande för svensk aikido i mitten av oktober. Jag passade på medans organisationen gjordes om till ett underförbund, istället för sektion, under Svenska Budo- och Kampsportsförbundet. Det var trevliga 1.5 år som ordförande, men ack så mycket tid och kraft det tog i anspråk! Det är inte förrän i efterklokhetens bleka sken i spegeln jag kan se hur mycket kraft det egentligen gick åt. Helt rätt val att avgå, även om jag saknar det stundtals…
Jag har också försummat mina vänner lite pga detta. Har inte riktigt haft ork att upprätthålla bra kontakt eller se till att umgänge blir av. Har haft lite ångest över det, men accepterat det som ett nödvändigt steg i att ta det lungt, så ångesten har fått vifta med sin lilla flagga i hörnet.
Tack och lov har jag Magnus att luta mig mot. Han är ett glädjepiller för mig Detta är ju mitt första “riktiga” förhållande. Vi har nu varit ihop i ca 14 månader, och sedan slutet av februari är vi i princip sambos. Hans lägenhet har varit uthyrd i andra hand sedan januari 2009 och januari 2010 är sista månaden han är hyresgäst i den lägenheten. Därefter är vi officiellt sambos
Det börjar lugna ner sig dock! Just nu har jag ont i halsen, känner mig febrig och dan, men det går nog över. Jag hoppas att efter nyår må lite bättre så jag kan sätta igång och träna igen. 2009 har nog varit det minst intensiva träningsåret sedan 2001 för min del. Kan iofs vara bra för kroppen att återhämta sig också. Den har dock återhämtat sig på bredden med! +10 kg sedan jag och Magnus blev ihop! Efter nyår ska fettet bort! Eller så byter jag till ett nytt levnadsmotto:
Fat is the new black
God jul och nytt år och sådant till dig som läser detta Och många kramar!
Try it Du är en liten robot som ska ta sig från level till level, och får meddelande från dig själv, 20 minuter från framtiden. Som t.ex. I’ve grown to accept our new growth. I named him Steven, as will you. He took his first steps around our skull last night. Brilliant!
Eller I’m stuck in a room with 100s of dead bodies. They all look like us.
VARNING: Kan vara beroendeframkallande! Om du är på jobbet, vänta tills du kommit hem med att titta på länken!
Och många kramar!